Konsulten står framför oss och presenterar olika möjligheter och förslag. Han visar på sin Power Point-presentation:

”…och Carina sade att just det här inte kommer att bli aktuellt för er.”

”Nej, men det har jag aldrig sagt”, protesterar Carina från sin plats.

”Oj, då måste jag ha missförstått dig”, säger konsulten utan några åthävor och går vidare med sin presentation.

Förmodligen hade han helt rätt (och gjorde det enda rätta). Antigen så hade han missförstått eller så hade Carina missförstått. Men resultatet var det samma: De hade inte samma bild av vad som sagts i frågan.

Det är tråkigt när mitt minne av vad du sa, inte motsvarar ditt minne av samma ordväxling.  Och ännu tråkigare blir det när det får oss att anklaga varandra för att ljuga. Folk, som efter ett replikskifte som det ovan automatiskt svarar med ett harmset ”men du SA faktiskt det!” Ett uttalande som innehåller en indirekt anklagelse om att den andra personen ljuger; ”innan sade du A och nu säger du B”. Konflikten är ett faktum.

Vi minns inte vad som sägs – vi minns hur vi tolkade det

För det första ska vi vara väl medvetna om att vi glömmer bort exakt vad som sades och i stället kommer vi ihåg vår tolkning av vad som sades. Och tolkar, det gör man utifrån sitt ”tagna-för-givna”, alltså utifrån den bild av världen som man har och genom de glasögon som man tittar. Är man till exempel van vid att bli illa behandlad kommer man sannolikt att göra en mer negativ tolkning än de som alltid blir väl behandlad skulle göra.

För det andra så kan man komma ihåg den exakta ordalydelsen eller ha den skriftligt, och ändå missförstå varandra. Vi använder inte orden på samma vis, mycket är underförstått, och vi lever i viss mån i olika världar.

”Ja, jag vet att jag sa att vi skulle träffas klockan sex men jag menade så klart på morgonen och inte på kvällen. För hade jag menat klockan sex på kvällen hade jag sagt klockan arton. Och alla vet ju att det är på morgonen som man promenerar!”

Ett tydligt exempel är det som kallas för att översälja. Säljaren målar, utan att ljuga per se, upp en värld fylld av sockervadd och rosa moln för kunden. Kunder lämnar mötet lyrisk och lycklig och ser fram emot leveransen. Men när leveransen väl kommer så motsvarar inte den bilden som kunden hade i huvudet. Säljaren kan då, med rätta, hävda att han aldrig lovat rosa moln. Att han aldrig påstått det kunden förväntat sig. Är säljaren duktig kan ha visa att han de facto inte gjort det heller, det vara bara så kunden tolkade det. (Strängt taget spelar det ingen roll: kunden känner sig precis lika lurad i alla fall.)

Ett intressant experiment du kan göra är att spela in ett samtal med en annan person. Låt det ligga och lyssna på det en tid senare. Hur mycket skiljer det sig ifrån hur du minns det, och på hur många olika vis kan du tolka det på nu? Jag lovar att du kommer att bli chockerad!

Boven är oftast bristfällig kommunikation

Så, är du utifrån detta verkligen säker på att personen framför dig ljuger? Är du säker på att det inte är mer sannolikt att ni tappade bort varandra kommunikationen? När du börjar inse att det oftast handlar om just kommunikation blir din utmaning att förstå förstå den andra personen. Och dessutom att våga backa.  Att rätt och slätt kunna släppa på prestigen och din rädsla för att göra bort dig och acceptera att denna gång har du missförstått, övertolkat eller själv uttryckt dig oklart.

Låt alltså alltid första tanken vara att ”Oj, jag måste ha missförstått” och först som andra tanke tänka att personen ljuger. Även om du ”vet”  säker att du står inför en notorisk lögnare. Och låt oss gå och ställa oss framför spegeln och öva på meningen: ”Oj, då måste jag ha missförstått dig.”. Vi har övat länge nog på meningen: ”Du ljuger!”

Köp boken Karriärrebell för fler tankar om god kommunikation och ett smidigt arbetsliv. Boken finns på Bokus och Adlibris.