Förenklat så består världen av tre olika typer av personer: Extroverta, introverta och ambiverta (både introverta och extroverta). Det som skiljer mellan extroverta och introverta är inte blygsel, social kompetens eller intelligens. Skillnaden är hur extroverta och introverta får sin energi.
Extroverta får energi av att umgås med andra människor, oavsett bekantskapsgrad, medan introverta får energi av att umgås med sig själva. En extrovert kan alltså vara blyg och en introvert pratglad, men när extroverten går hem efter en kväll med vännerna så känner sig hen upprymd och full av energi, medan introverten snarare känner ”Phew! Det var roligt, men nu måste jag hem och ladda charmbatterierna”. Behovet av sociala interaktioner är med andra ord olika för introverta och extroverta.
Andra egenskaper som skiljer dem åt är behovet av spänning och stimulans och hur de reagerar på stress. Extroverta älskar spontana äventyr, behöver mycket yttre stimulans och upplever att de jobbar bättre under stressiga förhållanden. Introverta å sin sida föredrar planerade aktiviteter, mer lågmäld stimulans (som att läsa en bok eller spela tv-spel) och blir passiva under stress.
Extroversion betyder inte hög social kompetens
En sak som många av misstag kopplar samman med extroversion är hög social kompetens. Vi antar automatiskt att en social person är en socialt kompetent person, vilket alltså är felaktigt. Tvärtom så kan extroverta personer av misstag vara socialt inkompetenta, genom att säga och göra klumpiga saker utan att tänka efter (introverta föredrar nämligen att tänka innan de gör något). Med det sagt så är det alltså viktigt att ha i åtanke att både introverta och extroverta kan vara socialt kompetenta. Social kompetens är snarare att ha en ”känsla” för att handskas med olika sociala situationer, och är något en lär sig med tiden. Introversion och extroversion är å andra sidan medfött och genetiskt betingat.
Den introverta och den extroverta på arbetsplatsen
Hur kan detta appliceras på din arbetsplats? Det som du främst bör ha i åtanke är att extroverta personer gillar att jobba i team, prata i telefon och sitta i möten och brainstorma. Introverta föredrar istället att jobba ensamma, helst i ett eget rum där de inte kan distraheras av andras prat och stoj, och att kunna planera sin tid. Om du får med en introvert på ett brainstormingmöte (vilket såklart händer), så häng inte upp dig för mycket på att hen eventuellt inte kommer med en enda idé på mötet. Hen kommer kanske istället på en lysande idé på vägen hem, i duschen på kvällen eller när hen läser en nyhetsartikel. Och då kommer hen att presentera idén för dig, troligen skriftligt och väldigt genomtänkt.
Båda sorterna behövs
Det bästa är såklart att ha en blandning av båda personlighetstyperna på en arbetsplats: Extroverter brukar bidra med fart, fläkt och kontakter, medan introverta brukar vara bättre på detaljer och det skrivna ordet (nu generaliserar jag).
Dock så finns det en tendens idag, även om den börjar ändras, att vilja anställa extroverta personer. Anledningen till detta är att extroverta egenskaper anses vara ”fina” och eftersträvansvärda, medan introverta blir likställda med seriemördare. Ordet ”ensamvarg” är väldigt negativt laddat och vi blir lite rädda för personer som är tysta för det mesta (”vad tänker hen på egentligen? Hen är så tyst…” – sagt av alla som haft en introvert partner).
Fundera även på varför du har typiskt extroverta egenskaper i platsannonsen du tänker lägga ut. Är det för att personen faktiskt behöver vara extrovert (nödvändigt inom vissa yrkesroller), eller gör du det för att alla andra verkar vilja ha sådana personer? Kom ihåg: Blandning är bäst.
Skribent: Lisa Zetterström
Är du intresserad av hur man kan dra nytta av olika sorters personligheter på arbetsplatsen i stället för att försöka förändra dig själv eller andra? Köp Karriärrebell på Bokus eller Adlibris.