En fobi är en irrationell, ihållande rädsla för särskilda situationer, objekt eller aktiviteter. Det bästa du kan göra för att behålla din fobi är att undvika alla situationer där du känner ångest. Vägra göra det som skrämmer dig så långt det bara är möjligt. Undvik alla former av utmaningar för risken att misslyckas. Låt din kropp tro att den gör rätt i att känna ångest genom att helt enkelt låta bli att hålla det där talet, ringa säljsamtal eller vad det nu kan vara. Hyfsat sannolikt kommer din fobi att intensifieras och bli värre och värre så att du har ännu större anledning att slippa det otäcka.

Många chefer låter faktiskt inte de anställda slippa, i alla fall inte om uppgiften är en del av arbetsbeskrivningen. De anställda tvingas ringa cold calls, prata engelska med kunder eller vad det nu kan vara som skrämmer.

Orsaken till att anställda tvingas göra saker de inte vågar är nog oftast inte att cheferna är oroade över de anställdas risk att utveckla fobier utan om att uppgiften behöver utföras. Men en bra chef tillhandahåller stöd så att individen kan utföra uppgiften utan ångest.

Den accepterade fobin: Att tala inför grupp

Det finns dock en fobi eller en rädsla som är så spridd att man väldigt ofta slipper ifrån: nämligen rädslan att tala inför grupp.

Kanske är det faktumet att alla personers första formella chef – läraren – nästan undantagslöst tvingade oss att tala inför klassen. Och det utan att förbereda oss eller tillhandahöll verktyg. vilket resulterade i att vi nästa alltid misslyckades och stod där stammande och osäkra. Kanske är det minnet av de som gör att man drar sig för att tvinga personer att ställa sig upp och ta ordet?

Och eftersom cheferna inte kräver det så ställer individen inte heller det krav på sig själv (eller sin chef) att hitta en strategi för att lära sig att tala inför grupp. I stället undviker man det och blir i stället mer och mer rädd för något som de facto är helt ofarligt.

Hyckleri att kräva att andra ska göra det man själv inte vågar

En bekant till mig, Andreas, är chef på ett mellanstort företag och vägrar konsekvent att hålla föredragningar. Han går så långt i sin vägran att han inte enbart försöker undvika det utan till och med uttrycker sin vägran explicit. Samtidigt kan han i samma andetag kräva att hans underlydande gör det i stället.

Som ledare kan du naturligtvis inte be dina anställda att hålla ett anförande om du själv inte vågar göra det. Det är för övrigt en smula bisarrt att den som aspirerar på att vara ledare inte kan tala inför grupp. Framförallt som ledarskapet till så stor del handlar om att kunna inspirera, kunna sälja in sina idéer och inte minst vara en förebild.

Nå, inte nog med att Andreas tvingar sina underlydande att göra det han själv inte vågar, han ger dem inte heller något stöd i situationen. Ingen coachning, ingen retorikkurs, inga verktyg för att kunna känna sig säker. Hur jobbigt är det för de anställda? Och vilken respekt får Andreas när han öppet tvingar andra att utföra uppgifter som han inte vågar?

Ingen annan kan göra det åt dig

Så, om du är rädd för att tala inför grupp: Försök att arbeta med din rädsla. Att inte våga tala inför grupp är en sådan begränsning, inte bara i arbetslivet utan också privat. Det må kännas läskigt, men du vet ju lika väl som jag att det inte är farligt. Inte egentligen.

Så ge det en chans. Öva, kämpa, öva. Försök nå punkten där det är lika enkelt att tala inför grupp som att slå på datorn på morgonen. Där det blir njutbart att tala inför grupp för att du vet att det är en chans att dela med dig av dina kunskaper. Där du blir lycklig av att ha kunnat glädja din dotter med ett fint tal på hennes bröllopsdag (utan att grumla lyckan med en massa ångest eller nervositet).

Det finns så många vägar. Det finns böcker, kurser, e-utbildningar. Inget hindrar dig från att lyckas. Och ingen annan kan göra det åt dig.

Vill du har mer tips gällande vad du kan göra för att få arbetslivet att kännas bättre? Köp Karriärrebell från Bokus eller Adlibris.